Ponnysnillarna - hästblogg

Jag var o provred diva på hösten, jag fick prova rida henne i paddock o hon var fantastik!

Sen hörde Carro av sig slutet av september o fråga om jag ville komma o hjälpa till med Diva. Och sjävlklart ville jag det! Jag red henne vädligt ofta. Så snart blev det vinter. Diva och jag galoppera för första gången ute och jag var överlycklig! Jag julpynta hos henne och allt var så himla kul.

Så kom våren vi börja hårdträna. Den sista maj så var det en clear round i torsborg. Så då tänkte jag att jag kunde vara med. När vi kom fram till ridningen var diva hel spänd hela tin! När vi kom in på banan så gick det bra i början, jag börja hoppa ett hinder, det gick bra, styr mot det andra, mitt i hoppat så blev allt svart... En a stiglädret hade ramlat av sadel o jag ramla av på hindret. Mitt över det!

När jag vakna låg jag inne på soffan o det första jag fråga var: - var är diva, hur mår hon?!

Dom andra fråga hur jag mådde o det var ju rätt bra. Blev ännu bättre på slutet och tillslut så tänkte jag att det är lika bra att hoppa upp igen. Så jag gjorde det så skritta jag bort, så kändes det så konstigt. Så sa jag till Carro att det inte kändes bra då kolla hon också så såg hon att diva halta........ Så jag hoppa av, kolla henne sedan var det bara att åka hem och gissa om jag grät? jag grät hela natten jag kunde verkligen sommna. Men asså tänk ställa upp på sin första tävling o sedan ramlar man av o hon blir halt, lyckat!

Dagarna gick o sommaren kom o jag var uppe nästan varje dag på sommarlovet o bara myste o borsta.

Senare på sommar kunde jag börja gå ut o gå, jag ver överlycklig! Sen på hösten så fick jag sitta på en för första gången! Jag hade ett leénde på munnen hela tiden den kvällen.. jag minns det...

Senare på hösten börja jag trava henne, då kände jag att jag var på väg uppåt!

Hösten gick, vintern gick, hon belv bara bättre o bättre! ♥

Allt gick så himla bra och framåt , tillslut kunde jag till och med börja ''rida'' på riktigt, det blev ju mest åka häst förut.. Så då börja jag rida lite ute på ett gärde. Första galoppen!

Så kom slutet på vintern o jag kunde rida på riktigt o jag älska de, vet ni inte hur mycket Diva älska det då?

Nu är våran/sommaren här och vi ha hunnit hoppat 3 gånger o alla gånger har det gått toppen, ni kan ju kolla bilden här nera så får ni ser hur kul vi tycker det var. Både min o divas första gång vi hoppa efter skadan!

Nu rider vi också dressyrpass o jag, själv längtar väldigt mycket till vi ska få börja rida inför tränare !

Inte förens nu förstår jag hur starkt band jag o diva fått efter den här skadan...  Jag älskar henne otroligt mycket o hon betyder verkligen allt för mig. Den där underbara araben♥ Jag älskar henne, hon finns alltid där, jag vill aldrig lämna henne. Kan inte förklara min kärlek till denna häst, hon är bäst och så äre!